Förmånsbeskattning är alla typer av beskattning av förmåner som anställda får från sina arbeten. Enligt Skatteverket är all form av ersättning för arbete i annat än kontanter en förmån om den bekostar en privat levnadskostnad. Exempel är bostadsförmån, bilförmån eller förmån av rut- eller rotarbete.
Det är idag vanligt att en arbetsgivare erbjuder de anställda olika förmåner, allt ifrån friskvård till aktier. Det är dock viktigt att veta hur dessa beskattas. Huvudregeln är att förmånsbeskattning sker, men det finns undantag.
Dooer – automatiserad bokföring till fast pris. Klicka här om du vill veta mer.
Trots att det är den anställde som förmånsbeskattas, är det arbetsgivaren som betalar in skatten till Skatteverket. På lönespecifikationen registreras förmånen, vilket ökar skatten för den anställde. Underlaget för arbetsgivaravgiften förändras också. Grundregeln är att beskattningen ska vara densamma, vare sig den anställde får betalt i lön eller förmåner.
Skattepliktiga förmåner värderas till sitt marknadsvärde, d.v.s. vad den skatteskyldiga skulle fått betala vid köp av varan eller tjänsten på den lokala orten. Det är inte alltid som värderingen baseras på den lokala marknaden: i vissa fall görs istället en schablonmässig bedömning. Det senare är vanligt när det rör beskattning av bil- eller kostförmån, och när det inte är möjligt att göra en uppskattning av det lokala marknadsvärdet.
Om den anställde får betala ett rabatterat pris för en förmån ska mellanskillnaden mellan detta pris och förmånens fulla marknadsvärde förmånsbeskattas.
Om en förmån skulle ha mycket lågt ekonomiskt värde kan den vara skattefri.
En anställd måste tacka ja till förmånen och använda sig av förmånen för att förmånsbeskattas. Om den anställde erbjuds något kostnadsfritt av arbetsgivaren, men väljer att inte utnyttja det, utgår ingen förmånsbeskattning. Vissa förmåner anses dock skattepliktiga omedelbart då en anställd tackar ja. Bland annat kan rätten till ett fritidshus beskattas, även om det inte använts.
Något som är relativt vanligt förekommande är att en anställd överlåter en förmån till en närstående. Erhåller den anställde förmånen av sin arbetsgivare, men väljer att låta någon annan utnyttja den, är det ändå den anställde som förmånsbeskattas. Det kan liknas vid att få inkomst, och sedan välja att ge bort inkomsten till närstående. Om förmånen istället tillfaller den anställdes närstående direkt, förmånsbeskattas inte den anställde.
När en anställd använder en bil, som hen har tillgång till genom sin anställning, för privat bruk och i mer än ringa omfattning, ska det räknas som bilförmån, vilket är skattepliktigt. Mer än “ringa omfattning” innebär mer än tio gånger per år, och att bilen körs mer än 100 mil. Det gör i detta fall ingen skillnad om arbetsgivaren äger bilen, eller om det rör sig om en hyrbil. Om arbetsgivaren betalar bränslet även när det rör sig om privat körning förmånsbeskattas även bränslet.
För miljöbilar gäller särskilda regler, vilket beror på att dessa bilar är dyrare i inköp. Skatteverket har därför sammanställt en lista på bilar vars förmånsvärde är lägre än deras listpris. I denna grupp finns el-, gas- och etanolbilar, samt laddhybrider. Dessa regler gäller fram till inkomståret 2020.
Personalvårdsförmåner till företagets alla anställda kan vara undantagna. Exempel är så kallat friskvårdsbidrag. Kravet är att det ska rikta sig till hela personalen. Bidraget får dock inte vara mycket högre än vad som anses normalt i branschen och det får inte bytas mot pengar. Gåvor eller förmåner av lågt värde är också undantagna.
Om en dator eller mobiltelefon inte behövs i arbetet, och används privat, uppstår en förmån som förmånsbeskattas enligt marknadsvärdet.
Om en anställd genom sin anställning antingen får eller tillåts köpa aktier/värdepapper till ett reducerat pris, anses det vanligtvis vara en förmån.
Storleken på förmånen är skillnaden mellan marknadspriset och vad den anställde får betala. För att undvika förmånsbeskattning kan allmänheten erbjudas samma aktieerbjudande, men det finns vissa restriktioner. Anställda och aktieägare får inte köpa mer än en femtedel av de aktier som bjuds ut till försäljning, och en enskild anställd får inte köpa aktier för mer än 30 000 kronor.
Många arbetsgivare erbjuder sina anställda motion eller friskvård i någon form. Denna förmån är skattefri, om dess värde är högst 5000 kronor, och om förmånen är tillgänglig för alla i personalen. Många typer av friskvård är undantagna från skatt, så länge värdet understiger 5000 kronor. Här hittar man bl.a.:
Tidigare var inte dyra sporter, som hästsport och golf, undantagna från förmånsbeskattning eftersom dessa kräver dyr utrustning. Sedan början av 2018 gäller dock samma regler för dessa sporter som för fotboll och innebandy, men kostnaden som ersätts får inte vara högre än 5000 kronor.
Det går också att köpa in utrustning för friskvård, som gångstavar eller innebandyklubbor, och låna ut den skattefritt. Även appar för friskvård kan godkännas som skattefri förmån.
Beräkningen av förmånsskatt utgår alltid från förmånens marknadsvärde, lokalt eller schablonmässigt beräknat. Undantag finns dock, exempelvis när det gäller miljöbilar.
Förmånsvärdet av en tjänstebil som används privat baseras framför allt på marknadsvärdet, men även på saker som om det är en miljöbil, och om den har extrautrustning som lädersäten eller dragkrok. Om bilen kostar mer än 7,5 basbelopp tillkommer också ett tillägg på 20 %.
Grundregeln är att en kostnad för en skattefri förmån ska redovisas i den kontogrupp som bäst motsvarar kostnadsslaget. Momsen ska redovisas som ingående moms. Om det rör sig om en skattepliktig förmån ska den också redovisas i den kontogrupp som bäst motsvarar kostnadsslaget, dock tillsammans med den ingående momsen. I praktiken innebär detta för det mesta kontogrupp 73.
Ja. Skattepliktiga förmåner som fri bil räknas in i den pensionsgrundande inkomsten.
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har lyft frågan om förmånsbeskattning i samband med katastrofinsatser. Gratis resor och gratis boende inom Sverige förmånsbeskattas alltid, även om de sker för att bidra till släckningsarbete vid skogsbränder, vilket skedde sommaren 2018. Vid insatser utomlands sker däremot ingen förmånsbeskattning.
Det rör sig i detta fall om personal som ingått i MSB:s frivilligpool, och som anställdes tillfälligt för att ta emot den internationella hjälpen. Dessa ska ange i sin deklaration vilka förmåner de tagit del av, eftersom de kan bli förmånsbeskattade. Brandmän och spontanfrivilliga berörs inte.
Pia Blank Thörnroos på Skatteverket säger till Expressen:
– I det här fallet har man bott så uselt att nästa fråga blir vad den förmånen kan vara värd. Jag har förstått att MSB ska ställa den frågan till Skatteverket för att få fram ett värde. Jag kan inte tänka mig att det blir jättestort.
Om personer i frivilligpoolen förmånsbeskattas kommer de att ersättas för detta med skatteavdrag och lönetillägg, rapporterar SVT:s lokala nyheter i Dalarna. Problemet är alltså inte ekonomiskt i första hand, utan handlar om administration.
Varken MSB eller Skatteverket är nöjda med att lagstiftningen ser ut på detta sätt, och vill se ett undantag för insatser i samband med kriser. Än så länge har dock politikerna inte hörsammat dessa önskemål.