Sjukavdrag är avdrag per sjukdag som arbetsgivaren gör i samband med sjukdom och sjukskrivning. Avdraget utgör differensen mellan den ordinarie lönen och sjuklönen. Vanligen är avdraget 100 % första dagen, då den anställde alltså inte får någon lön alls (denna dag är karensdag), och 20 % under de följande tretton dagarna, men det varierar mellan olika arbetsplatser, beroende på löneform och kollektivavtal.
Från 15:e sjukdagen ansöker man istället om sjukpenning från Försäkringskassan. Den första sjukdagen är karensdag och ger därmed ingen sjuklön. I korta ordalag är sjukavdrag differensen mellan den ordinarie lönen och sjuklönen.
Belopp
När en anställd sjukskriver sig och har rätt till sjuklön, så gäller detta från dag 2-14 och personen får därmed en sjuklön som är ca 80 % av den ordinarie lönen. Det avdrag som görs och som motsvarar sjuklönen kallas alltså för sjukavdrag. På lönespecifikationen kan det t.ex. stå 20% avdrag sjukdom + datumet/datumen det avser.
Sjukadrag och provision
För en anställd som har provisionsbaserad lön skiljer sig reglerna för sjukavdrag åt. En säljare som har förmedlingsprovision får inget sjukavdrag. Provision på direktorder, däremot, är att jämföra med fast lön och därför görs sjukavdrag. Detta gäller för direktorder där den anställde inte har förmedlat försäljningen.
I sjuklönelagen görs det ingen skillnad på fast lön och provisionsbaserad lön. Detta kan göra det komplicerat att räkna ut sjuklön och sjukavdrag. Provisionslön har ofta en viss eftersläpning, och det är också skillnad på olika typer av rörlig lön.
Beräkning av sjukavdraget
När man beräknar sjukavdraget brukar de flesta använda sig av formler. Beräkningarna ser olia ut om den första karensdagen tas med i beräkningen eller inte. Den första sjukdagen, alltså karensdagen, görs ett sjukavdrag med 100 %. Aspekter att ta med är också löneformen, d v s månadslön, timlön o s v.
Tolkning på lönebeskedet
Dag 2-14 görs ett avdrag med 20 % eftersom man som anställd har rätt till en sjuklön med 80 % av ordinarie lön. Avdraget avser då daglönen den anställde har den aktuella månaden. Det brukar också stå i vilken omfattning man är frånvarande och på lönespecifikationen framkommer också alltid de datum som avses.
Beräkning av dagslönen
Något som ibland förekommer i formlerna när man ska räkna ut sjukavdraget, är dagslönen beroende på löneform. Men hur beräknar man då detta? Även här finns det olika formler som exempelvis månadslön*12/365. Det är denna uträkning som ska ge lönen per arbetsdag om en anställd arbetar 5 dagar i veckan på företaget.
Olika formler
Det förekommer olika formler beroende på kollektivavtal. Det som också är viktigt att veta när man är arbetsgivare är att det förekommer olika lönearter som man ska ta fasta på när man beräknar ett sjukavdrag. Olika löneprogram använder sig av olika lönearter, för att i alla givna lägen kunna ange rätt variant.
Lönearter
Med ett löneartsregister kan man som löneansvarig eller arbetsgivare räkna ut ersättningar och förmåner m.m. Varje sådan löneart har ett visst identifieringsnummer som brukar bestå av en tresiffrig kod. Olika inställningar görs för att beräkna olika händelser, däribland sjuklön och sjukavdrag. Detta är mycket praktiskt och således ett bra hjälpmedel.
Det finns som sagt ingen enskild formel som måste användas. Däremot finns det räknesätt som blivit praxis hos kollektivavtalen och företagarna. Olika sätt att beräkna sjukavdraget beror på löneprogram samt olika branscher och avtal. Det finns enligt lag inget särskilt sätt som ska användas. De flesta löneprogram har dock samma eller åtminstone liknande metoder.