Karensdag – sammanfattning

  • Karensdagen inträffar den första sjukdagen
  • Under karensdagen betalas ingen lön ut
  • Om en person är sjuk i fem dagar och kommer tillbaka för att sedan bli sjuk igen, gäller inte karensdagen på nytt.
  • En särskilt utsatt person kan ansöka om högriskskydd.
  • Egenföretagare har också karensdag, och får sjukpenning från Försäkringskassan efter karensdagen eller -dagarna.
  • Som egenföretagare kan du bestämma själv om du vill ha en, sju, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Ju längre karenstid, desto lägre blir dina egenavgifter.
  • Regeringen funderar på att slopa karensdagen och ersätta den med ett karensavdrag istället.

När dina anställda sjukanmäler sig betalas ingen lön ut den första dagen, vilket kallas för karensdag. Du behöver alltså inte betala ut något till personen i sjuklön för denna första dag. Efter den första sjukdagen måste sjuklön betalas ut, vilket är ca 80 % av den anställdes lön fram till den 14:e dagen. Om en anställd är sjuk längre tid än två veckor betalas istället sjukpenning ut från och med dag 15. Det är Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning.

En anställd kan ha maximalt tio karensdagar under ett år, hos en och samma arbetsgivare. Från den elfte karensdagen betalas sjuklön direkt.

Karensdag för egenföretagare

Även den som driver ett eget företag kan bli sjuk. Om du har ett eget företag har du också minst en karensdag, men du kan bestämma själv hur många karensdagarna ska vara för dig. Om du inte gör något val får du sju karensdagar. Du kan också välja att ha fler karensdagar, valet står mellan följande alternativ:Karensdag

  • 14 karensdagar
  • 30 karensdagar
  • 60 karensdagar
  • 90 karensdagar

Ju fler karensdagar du väljer, desto lägre blir dina egenavgifter.

De kommande dagarna kan du dock få sjukpenning, som ligger på 80 % av inkomsten. Liknande regler gäller för den som är arbetssökande, som dock inte kan välja antalet karensdagar själv.

När karensdagen inte gäller

Om en anställd har många sjukdomstillfällen per år, t.ex. om denne har en sjukdom eller ett funktionshinder, eller om det är troligt att hen kommer att vara sjuk länge (fler än 28 dagar i följd), kan karensdagen slopas. Den anställde kan ansöka om högriskskydd hos Försäkringskassan, om hen beräknas vara borta fler än tio gånger per år. För detta krävs en dokumenterad sjukdomshistoria, och ett läkarintyg. Det är vanligt att den som beviljas högriskskydd har en sjukdom som cancer eller reumatism, som väntas medföra en hög frånvaro. Högriskskyddet gäller dock oavsett vilken sjukdom frånvaron beror på. Om den anställde är reumatiker, och därför har högriskskydd, men är frånvarande p.g.a. influensa gäller skyddet ändå.

Den som beviljas högriskskydd får sjuklön redan från första dagen, och slipper därför karensdagen. Du som arbetsgivare behöver inte bidra med några dokument. Däremot får du ersättning från Försäkringskassan om någon av dina anställda beviljas högriskskydd. För detta ska du dock göra en skriftlig ansökan hos myndigheten.

Ersättning för sjuklön vid högriskskydd

För att du som arbetsgivare ska få ersättning för den extra sjuklön som du betalar till en anställd med högriskskydd måste både du och din anställde göra ansökningar. Medarbetaren fyller i en blankett, och om detta beviljas, vilket kan ta upp till 30 dagar, får du ett brev där du informeras om huruvida ansökan har godkänts, och om detta beror på att den anställde bedöms vara frånvarande ofta eller under längre tidsperioder.

När detta har beviljats kan du som arbetsgivare fylla i en ansökan om att få ersättning för sjuklön. Använd Försäkringskassans blankett 7467 för detta.

Att gå hem under dagen

Om din anställde blir sjuk under dagen och måste gå hem, låt oss säga till lunch, ska lön betalas ut för de timmar personen har varit på arbetet. Dock räknas ändå denna dag som karensdag men det finns inga krav på hur länge man ska ha varit borta under den dagen.

I vanliga fall gäller inte karensdagen om den anställde har varit sjuk och kommer tillbaka för att sedan bli sjuk igen inom fem dagar. Då betalas sjuklönen ut direkt den andra gången.

Karensavdrag istället för karensdag

MedicinerPå senare tid har regeringen funderat över huruvida karensdagen egentligen är värdefull. Ett förslag har givits på att man istället ska ersätta karensdagen med ett karensavdrag. Detta har att göra med att man vill ge flera utsatta yrkesgrupper fler rättigheter. Sjuksköterskor, poliser, brandmän osv skall då omfattas av detta.

Själva beräkningen av karensavdraget ska bero på det kollektivavtal man som arbetsgivare tecknat med den anställde. Detta är till för att gynna yrkesgrupper som arbetar på obekväma tider eller under svårare förhållanden. Avdraget är ett avdrag från sjuklönen eller sjukpenningen som görs i början av en sjukperiod, som en sorts självrisk för den anställde.

De nya bestämmelserna kommer att börja gälla 1 januari 2019. Den som är egenföretagare, och försörjer sig helt och håller på inkomster från den egna näringsverksamheten, kommer dock inte att beröras av dessa ändringar.

Varför finns karensdagen?

Karensdagen avskaffades 1987, men återinfördes i april 1993, som en del i det s.k. krispaketet. Syftet var att minska korttidsfrånvaron på svenska arbetsplatser, eftersom den stod för 80 % av sjukfallen.

Är det karensdag vid vård av barn?

Vid vård av barn (VAB) tillämpas inte karensdag.

Hur lång är en karensdag?

En karensdag ska vara åtta timmar lång, alltså lika lång som en arbetsdag för de allra flesta. I praktiken kan det dock se annorlunda ut. Grundregeln är att karensdagen är så lång som den tid den anställde skulle ha arbetat den aktuella dagen, minus eventuell arbetad tid (om den anställde kommit till jobbet men sedan gått hem p.g.a. sjukdom).

Den som har flera arbetsgivare kan få två karensdagar, eller ännu fler, om hen är sjuk flera dagar i följd då hen skulle ha arbetat hos olika arbetsgivare.

Har man karensdag när man är timanställd?

Ja, den som är timanställd har karensdag på samma sätt som den som har en tillsvidareanställning. Det är dock inte säkert att den timanställde har rätt till sjuklön efter karensdagen. För det första måste anställningstiden vara minst en månad. För det andra måste den anställde ha blivit lovad, ombedd eller schemalagd för att arbeta en viss period, för att hen ska kunna få sjuklön för den perioden.