Det finns två typer av arbetstidsförkortning tillgängliga för svenska löntagare. Den första handlar om att anställda tillåts ta ut betald ledighet, för att förkorta arbetstiden, eller förkorta livsarbetstiden genom att göra avsättningar till en pensionsförsäkring, och därigenom kunna gå i pension tidigare. Den andra typen ger småbarnsföräldrar rätt till kortare arbetstid. Denna möjlighet kan utnyttjas tills dess att barnet fyllt åtta, eller avslutat sitt första skolår.
En anställd med barn har rätt till att förkorta arbetstiden med 25 % av en heltidstjänst till en 75-procentig tjänst. Det innebär 6-timmarsdagar, eller kanske en ledig dag per vecka. När denna tid är slut måste den anställde gå upp till heltid igen.
Dooer – automatiserad bokföring till fast pris. Klicka här om du vill veta mer.
Ansökan om förkortad arbetstid bör göras till arbetsgivaren minst två månader innan det ska börja gälla för att vara garanterad ledighet. Följande är viktigt:
Att göra en skriftlig ansökan och erhålla ett skriftligt svar är att föredra framför muntligt. Det ska tydligt framgå vad man kommit överens om. Här är det viktigt att det framgår vad orsaken till arbetstidsförkortning är så att det inte framstår som en permanent förändring. Det är viktigt med underskrifter av båda parter.
På arbetsplatser där arbetstidsförkortning tillämpas tilldelas den anställde ett konto. Arbetsgivaren gör avsättningar till detta konto, och den anställde kan göra uttag i form av betald ledighet, pengar eller avsättningar till pensionsförsäkringen. Avsättningarna till dessa konton kan göras i form av tid (till ett arbetstidsförkortningskonto) eller i pengar (till ett arbetstidskonto). Vilken typ av konto som ska användas regleras i kollektiv- eller anställningsavtalet. Avsättning i tid görs vanligen med 94 minuter per vecka för den som arbetar heltid, och med 0,039 timmar per arbetad timme för den som arbetar deltid. Om det rör sig om avsättningar till ett arbetstidskonto motsvarar avsättningen en viss procentsats av bruttolönen, exempelvis 2,75 %. Procentsatsen bestäms ofta i kollektivavtal. Det är fritt att välja vilken typ av uttag som ska göras varje kalenderår, och tiden går inte att spara utan måste normalt sett tas ut följande kalenderår.
Om den anställde vill ta ut sin arbetstidsförkortning i form av ledighet ska ledigheten tas ut när det är lämpligt, med hänsyn till verksamhetens behov. Den anställde ska bestämma detta tillsammans med sin arbetsgivare. Om den anställde inte tar ut sin ledighet under året förfaller denna, och betalas ut i form av kontant ersättning vid årets slut.
Som anställd har man rätt att vara med och bestämma hur en arbetstidsförkortning ska fungera i praktiken. Det kan till exempel vara att senarelägga dagen eller sluta tidigare. Man kan också välja att ha en dag ledig i veckan. Vid problem om hur tiden ska fördelas bör arbetsgivaren följa den anställdes önskemål.
Den som har små barn har enligt föräldraledighetslagen rätt till kortare arbetstid, till dess att barnet fyller åtta, eller har gått ut sitt första skolår. Föräldrarna har rätt att arbeta 75 %, men detta måste anmälas till arbetsgivaren senast två månader i förväg. Det är tillåtet att
Det är också möjligt att dela upp ledigheten på fler perioder, men för detta krävs att den anställde och arbetsgivaren är överens. Vissa kollektivavtal förlänger också perioden under vilken arbetstidsförkortning är möjlig – fram till barnets 12-årsdag.
Reglerna om arbetstidsförkortning för föräldrar kan vara tillämpliga även när det inte handlar om biologiska eller adopterade barn. Om något av följande är tillämpligt har den anställde rätt att vara ledig, även när det inte rör biologiska barn eller motsvarande.
Ledighet, kompensation i pengar eller i pensionspremieavsättning anpassas till antalet timmar som utförs och alla bestämmelser kring detta ska finnas i kollektivavtal och/eller anställningsavtal.
När det gäller arbetstidsförkortning och arbetstidskonto görs avsättningar precis som vanligt men med hänsyn tagen till den förkortning som gäller. 25 % arbetstidsförkortning ger 25 % lägre avsättning.
Har du som anställd en arbetstid på 40 timmar per vecka görs en avsättning på 94 minuter per vecka, eller med 0,039 tim/arbetad timme. Den tid som är avsatt på detta konto kan disponeras av den anställde enligt de alternativ som finns i kollektivavtalet och/eller anställningsavtalet.
När man förbrukar den sparade tiden på arbetstidskontot reduceras antalet timmar med samma antal. Ett kalenderår löper från 1 januari till 31 december.
Detta gäller även då kontant ersättning betalas, dvs. då erhåller man normalt sett samma timlön som vid tjänstgöring. Vid semester tjänar den anställde inte ihop timmar till arbetstidskontot och semesterersättningen är inte heller grundande till avsättningen som görs. Enbart tjänstgöringstid räknas till avsättningen för arbetstidskonto. Arbetstidsförkortning räknas inte heller som grundande.
Arbetstidsförkortning kan göras med upp till 25 % av den anställdes tjänst, när det rör sig om föräldrar till små barn.
Nej, arbetstidsförkortning kan inte sparas längre än till året efter det år då den tjänats in. Därefter ges den ut i form av pengar.
Nej. Däremot är vanlig föräldraledighet semesterlönegrundande.
Många fackförbund har arbetstidsförkortning i någon form i sina kollektivavtal. Bland dessa finns IF Metall, Byggnads, SEKO och Kommunal.