Om en anställd arbetar på obekväma tider som helger, nätter, röda dagar m.m. ska vederbörande få rätt till obekvämstillägg eller ob-tillägg som man också kallar det. Som ett samlingsbegrepp brukar också ob-ersättning användas men inom olika kollektivavtal heter det även förskjuten arbetstid. För arbete utfört på dessa obekväma tider ska en ersättning betalas ut.

Ob-tillägg och kollektivavtal

De flesta arbetsgivare har tecknat kollektivavtal med ett fackförbund och då framkommer det klart och tydligt hur mycket den anställde ska ha i ersättning för dessa tider. Dock kan en arbetsgivare som inte har kollektivavtal också ge ersättning vid obekväma tider. Ob-tillägget varierar från kollektivavtal till kollektivavtal och bransch.

Ob-tillägg sammanfattningsvis

Obekvämstillägg

En arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal måste förhandla med sin anställda om ersättning.

  • Obekvämstillägg betalas till anställda för utfört arbete på obekväma tider
  • Detta är inte detsamma som övertidsersättning
  • Ob-tillägg innefattar sena kvällar, nätter, helger, röda dagar osv
  • Man måste informera den anställde minst 14 dagar innan man sätter personen på obekväm tid.

Regler för ob-tillägg

Som arbetsgivare kan man lägga hela eller vissa delar av den anställdes arbetstid på obekväm tid, men den anställde måste alltid förvarnas minst 14 dagar innan passet tar vid. Det är viktigt att titta i kollektivavtalet för att se att allt går rätt till och att vissa gränser inte överskrids.

Övertid

Det är viktigt att inte förväxla ob-tillägg med övertidsersättning. En anställd kan nämligen inte bli betald för båda samtidigt. Om det gäller övertid så är det enbart övertidsersättning som gäller även om övertiden också är belagd på obekväma tider. Övertid kan även komma som akuta och oplanerade incidenter men ob-tid måste man förvarna om långt innan.

Tider

Man ska veta att övertidsersättning är högre än vanligt ob-tillägg. De flesta kollektivavtal har en ob-ersättning som ger ungefär samma summa i slutändan och man har även andra tillägg om den anställde skulle arbeta under storhelger som jul och nyår. Tiderna och slutsumman kan dock variera mellan kollektivavtal men de flesta använder samma modell.

Olika kategorier för ob-tillägg

Det finns vanligen tre olika tidskategorier som gäller för ob-tillägg. Under den här rubriken ska vi gå in närmare på dem. En person som arbetar mellan 18-24 vardagskvällar får minst ob-tillägg. Låt säga att månadslönen ligger på 25 000 kr – denna divideras då med 600 för att få fram summan.

Andra kategorin

Den andra kategorin omfattar alla arbetspass som sker på natten under vardagar, ofta från kl 00-07 dagen därpå. Dock kan tidpunkterna variera beroende på kollektivavtal men överlag så gäller dessa tider. En person som då har en månadslön på 25 000 kr dividerar lönen med 400 för att få fram summan för ersättningen.

Sista kategorin

Den sista kategorin omfattar arbete på lördagar och söndagar. Då är ersättningen som störst och månadslönen brukar divideras med 300 för att få fram ob-ersättningen.

Om en anställd arbetar under stora helger som jul, nyår, midsommar m.m. måste i de flesta fall även ett storhelgstillägg betalas ut som är betydligt högre.