Minimilön är den lön som en arbetsgivare inte får lägga sig under när denne anställer en ny person. Levnadslön är istället lön man kan leva på. Ett flertal länder har infört minimilön i systemen men i Sverige finns det ännu ingen lagstadgad ingångslön. Denna bestäms istället genom det kollektivavtal man som arbetsgivare tecknar med den anställde.

Fackförbunden

De ingångslöner som gäller när en person anställs, är reglerade och avtalade mellan den fackliga organisationen och arbetsgivaren i ett så kallat kollektivavtal. Beroende på vilken bransch man arbetar i, har olika branscher olika kollektivavtal och därmed sina egna ingångslöner. Om arbetsgivaren inte tecknar kollektivavtal kan denne sätta lönen hur högt eller lågt som helst.

IngångslönerMinimilön

På svenska brukar ordet ingångslön istället användas för minimilön. Det är den anställdes första lön på företaget.

  • Minimilön kallas i Sverige också ingångslön eller grundlön
  • Denna lön bestäms utifrån olika branscher samt kollektivavtalen
  • Man skiljer på minimilön mellan unga vuxna och vuxna samt vad den anställde har för utbildning
  • De senaste 18 åren har minimilönerna ökat

Att skilja på ingångslöner

Ingångslönerna eller minimilönerna brukar variera av olika anledningar. Dels har de att göra med hur ung den anställde är samt vilken utbildning personen har. Ungas löner skiljer sig alltså som regel åt från vuxnas ingångslöner och har man ingen utbildning brukar även detta påverka den anställdes lön.

Nivå

Då alla branscher har sina egna avtal och ingångslöner/minimilöner är det svårt att på rak arm säga exakt hur mycket en minimilön bör ligga på. Däremot kan man titta på de branscher som är typiska för ungdomar, d v s där folk får sitt första arbete. Det rör sig om hotellnäring, restaurangbranschen samt detaljhandeln.

Ökning

Under de senaste 18 åren har man emellertid sett att ingångslönerna ökat mer än vanliga löner. Samtidigt har lönerna för erfarna anställda minskat. Om man tittar på statistik och dylikt så ser man att minimilönerna faktiskt har ökat med ca 50 % under dessa 18 år. Den största anledningen är låg inflation samt hög löneökningstakt.

Avtalsbrott

Om en arbetsgivare tecknar kollektivavtal med en fackorganisation så ska den minimilönen som står i avtalet gälla. Om man som arbetsgivare bortser från denna bestämmelse begår man ett lagbrott som kallas för avtalsbrott. Det är bara de arbetsgivare som inte har ett kollektivavtal som kan sätta hur låga löner de vill.

Skadestånd

Om man som arbetsgivare ändå begår detta avtalsbrott så är det stor risk att man blir tvungen att betala skadestånd – både till fackförbundet som kollektivavtalet gäller samt den anställde som man tecknat avtalet med om denne är medlem i facket. Skadeståndet kan bland annat bestå av utbetalning av korrekt lön retroaktivt.

Förhandlingar

Det kan finnas stor skillnad på hur anställda förhandlar om sina löner. Vissa är bara tacksamma över att ha fått ett arbete medan de flesta ändå kräver en dräglig levnadslön. Om du som arbetsgivare inte tecknar kollektivavtal och betalar ut laglösa löner kan detta få negativa konsekvenser i företaget även om det blir billigare för dig.