Om man betalar ut månadslön till sina anställda betyder det att de får sin lön en gång i månaden, i Sverige oftast den 25:e. Detta är med andra ord ersättning för det arbete som har gjorts under den föregående månaden eller den innevarande. Vilken nivå lönen bör ligga på bestäms av en rad faktorer.
Om man använder begreppet bruttolön, innebär det att det är den lön som existerar innan preliminärskatt har dragits av från summan. Motsatsen till detta är nettolönen som är den kvarstående lönen när man betalat skatt på den. Det är endast nettolönen som den anställde ser på sitt bankkonto.
Utbetalningsdagen för månadslönen framgår alltid av det kollektivavtal som arbetsgivaren tecknar med den anställde, samt i anställningsavtalet. I Sverige brukar månadslöner vanligen betalas ut den 25:e varje månad men det finns ingen lag som säger att det måste vara så. Hur det är formulerat i anställningsavtalet har också betydelse.
Ibland kan det hända att utbetalningsdagen av månadslönen infaller en helgdag eller röd dag. Detta betyder att inga banker har öppet och pengarna kan då inte komma in på kontot. Om det står ”senast den 25” i avtalet ska utbetalningen ske bankdagen innan och står det endast ”den 25”, kan lönen betalas nästkommande vardag.
De flesta arbetsgivare betalar ut månadslönen i slutet av samma intjänandemånad, dvs lön för arbete i januari betalas ut den 25 januari. Andra arbetsgivare kan också välja att göra utbetalningen efter intjänandemånad och de anställda får då lönen månaden efter. Detta är t.ex. vanligt hos kollektivanställda medan tjänstemän erhåller lön för samma månad.
Det är en mängd avgifter, ersättningar m.m. som kan ingå i en månadslön. För det första måste en arbetsgivare betala arbetsgivaravgifter och sociala avgifter samt preliminärskatt för det arbete som utförts. Månadslönen består av grundlönen samt andra delar som tjänstepension, intjänad semester och i vissa fall även andra rörliga delar.
Om anställda utför annat arbete utöver grundlönen som exempelvis ger provision eller bonus, så kommer dessa ersättningar också ingå i månadslönen. Har den anställde arbetat övertid ska även en övertidsersättning ingå, om personen hellre vill ha ut det i pengar istället för kompensationsledighet. Det kan också förekomma ob-ersättning för arbete på obekväma arbetstider samt fackföreningsavgift.
På det belopp som månadslönen avser, ska arbetsgivaren alltid redovisa vad den anställde har gjort samt vilka tillägg som gäller. Förutom detta ska arbetsgivaren betala in arbetsgivaravgifter och ibland även betala in preliminärskatt enligt den skattetabell som gäller för personen i fråga. Den lön som då kvarstår efter preliminär skatt är nettolönen.
I många sammanhang är det viktigt att kunna jämföra sin lön med andra. Det gäller bl.a. vid lönesamtal på arbetsplatsen, eller när man ska lämna ett löneanspråk i samband med att man söker jobb. Många tittar då på medeltalen för månadslön, men det kan vara mer relevant att titta på medianen istället.
Medellönen för ett yrke, en region eller något annat räknas fram genom att alla löner summeras, och att summan sedan delas med antalet löntagare. Det är vanligt med medeltal, i många sammanhang, vilket gör att de flesta är vana vid dem. Det är också enkelt att förstå vad som menas.
Men medelvärden överlag är känsliga för extremvärden, och det gäller också ifråga om löner. Om det finns några väldigt höga eller låga värden i gruppen kommer dessa att få stor påverkan på medelvärdet. Därför är det vanligt att även medianlöner redovisas.
Medianlönen är den lön som hamnar i mitten när alla löner i gruppen ordnas i storleksordning. Det innebär att extremvärden inte får samma påverkan.
Enklaste sättet att räkna om månadslön för heltid till timlön är att dela månadslönen med 174. En månadslön på 30 000 kronor (medianlön i Sverige) motsvarar då en timlön på ungefär 172 kronor.
Utbetalningsdatum för månadslön anges i anställningsavtalet. Vanligen sker detta den 25:e i månaden, men detta är inget krav. Om den 25:e infaller på en lördag eller röd dag kan lönen betalas ut tidigare, eller senare.
De yrken som hade högst medianlön 2017, enligt Statistiska centralbyrån, är högre chefer inom bank och finans, specialistläkare, och chefer inom offentlig sektor. Spridningen är dock stor inom gruppen högavlönade.
De yrken som hade lägst medianlön 2017 var hemservicepersonal, kafébiträden och telefonförsäljare. Spridningen bland de som tjänar minst är inte lika stor som bland de som tjänar minst.
Vad har en svensk i månadslön? Den frågan går inte riktigt att svara på. Svaret är, som på så många andra frågor, att “det beror på”.
Att medeltalet för månadslön är högre än medianvärdet beror på att det finns en stor spridning i vissa inkomstgrupper. Generellt kan man säga att ju högre upp på inkomstskalan, desto större spridning i inkomst. Lönespridningen är också större bland män än för kvinnor.
Skillnaden mellan män och kvinnors löner uppmärksammas ofta i medierna, och i den politiska debatten. Medellönen för svenska kvinnor är 89 procent av medellönen för män. Till viss del kan detta förklaras av att kvinnor arbetar i sektorer där medellönen är lägre – men inte helt och hållet. Skillnaden i lön mellan kvinnor och män, som utför samma arbetsuppgifter på samma eller likartade arbetsplatser, är ungefär fyra procent. Den här löneskillnaden kan inte förklaras med något annat i statistiken.