Vem är höginkomsttagare? 2015 gjorde opinionsanalysföretaget Demoskop en undersökning där respondenterna tillfrågades om vid vilken inkomstnivå de ansåg att man är höginkomsttagare. Undersökningen visar att uppfattningen skiljer sig åt en hel del mellan olika inkomstgrupper.
Det genomsnittliga svaret i undersökningen var 51 700 kronor. En tredjedel av respondenterna ansåg dock att en inkomst mellan 25 000 och 35 000 kronor i månaden gör en till höginkomsttagare. En av fyra tillfrågade ansåg å andra sidan att den nedre gränsen gick vid 55 000 kronor.
Ju mer pengar man själv tjänar, desto mer anser man krävs för att kvalificera sig som höginkomsttagare. De som tjänar mer än 50 000 kronor anser – i genomsnitt – att det krävs en inkomst på 76 000 kronor i månaden för att kunna kallas höginkomsttagare. Yngre anser också att det krävs mindre än äldre gör för att vara höginkomsttagare, och det finns också en skillnad mellan män och kvinnor, där männen anser att gränsen går högre upp.
Medianinkomsten för heltidsanställda i Sverige var 2015 27 500 kronor, enligt Eurostat. Det innebär att höginkomsttagaren, enligt den allmänna uppfattningen i Sverige, har en bruttolön som är 24 000 kronor högre än medianen. Tittar vi istället på nettolönen är skillnaden dock inte lika stor: 13 000 kronor, som fortfarande är mycket pengar för de flesta.
Ett annat sätt att avgöra vem som är höginkomsttagare är att titta på den översta decilen, alltså de tio procent som har de högsta inkomsterna i landet. I Sverige ingår de som har en månadslön på 48 800 kronor eller mer, före skatt, i den översta decilen. Det innebär att de har en lön på 33 000 kronor i månaden efter skatt.
Statlig inkomstskatt
Ytterligare ett sätt att avgöra vem som är höginkomsttagare är att titta på vilka som betalar statlig inkomstskatt i Sverige. Den s.k. skiktgränsen förflyttas vanligen, av ideologiska skäl, när en ny regering tillträder. För inkomståret 2019 är den nedre skiktgränsen 490 700 kronor, vilket motsvarar en månadsinkomst på ungefär 40 900 kronor. De som tjänar över denna gräns betalar statlig inkomstskatt på 20 procent. Nästa skiktgräns är 689 300 (57 400 kr i månaden). Den som tjänar över denna gräns betalar istället 25 procent i skatt.
Observera att skiktgränsen gäller för den beskattningsbara förvärvsinkomsten, alltså inkomsten efter att grundavdraget har dragits av. För att underlätta beräkningen av hur stora inkomster som hamnar under skiktgränsen har fyra brytpunkter räknats fram: två för de som har fyllt 65 vid årets ingång, och två brytpunkter för de som inte har fyllt 65.
Den nedre brytpunkten för en person som inte har fyllt 65 är 504 400 kr. Den övre brytpunkten, där den förhöjda statliga inkomstskatten börjar tas ut, är 703 000 kronor. För en person som har fyllt 65 vid årets ingång är brytpunkterna högre: den nedre är 547 500 kr, och den övre är 733 300 kronor. Skillnaderna beror på att grundavdragen är högre för personer över 65.
Vad lägger höginkomsttagarna sina pengar på?
När en persons inkomster stiger kommer hen att lägga mer pengar på samtliga av de större posterna som finns i hushållsbudgeten, d.v.s:
- Boende
- Mat
- Bil
- Semester
Framför allt sparar de med högre inkomster mer pengar. En person med medianinkomst lade 2015 tio procent av sin inkomst på sparande och fyra procent på semesterresor, medan motsvarande siffror för de med inkomster över 600 000 kronor är 20 respektive sju procent.
