Tjänster där människor skjutsar andra i sina egna bilar, levererar mat med sina egna cyklar, eller hyr ut sina ägodelar under perioder är alla exempel på den s.k. gig-ekonomin, en vidareutveckling av det tjänstesamhälle som ersatte industrisamhället.
Gig-ekonomin handlar till stor del om korttidsjobb, som möjliggörs genom appar och digitala plattformar. Denna ekonomi är än så länge till stora delar oreglerad, som sektorer ofta är när de är nya. Nu är detta till viss del på väg att förändras.
För att förbättra villkoren för de som arbetar inom gig-ekonomin har EU-parlamentet godkänt nya regler, som ger ett minimiskydd till arbetstagarna. Syftet är att göra deras arbetsvillkor mer transparenta och förutsägbara. Några av de viktigaste punkterna, som antogs 16 april 2019, är följande:
- Arbetstagaren ska ges information om arbetets nyckelaspekter inom en vecka.
- Prövotiden för arbetet får vara högst sex månader.
- Exklusivitetsklausuler, som förbjuder arbetstagaren att arbeta för andra arbetsgivare, är nu otillåtna.
- Om arbetsgivaren lämnar ett sent återbud har arbetstagaren rätt till kompensation. Detta gäller arbetstagare med variabla tidsscheman.
- Rätt till kostnadsfri obligatorisk utbildning under arbetstid.
De nya reglerna gäller arbetstagare som arbetar mer än tolv timmar i månaden. Av EU:s 200 miljoner arbetstagare beräknas tre miljoner befinna sig i “icke-typiska eller nya anställningsformer”, vilket alltså motsvarar 1,5 procent av arbetskraften i unionen. Eftersom många avtal skrivs för en kort tid är de dock många till antalet: 2016 gällde var fjärde anställningsavtal som skrevs i unionen en icke-typisk anställningsform. Enligt Europaparlamentet är flexibla arbetskontrakt en nödvändighet, men denna flexibilitet måste kombineras med ett minimiskydd för arbetstagarna.
Förutom tjänster som förmedlas via digitala plattformar omfattar de nya reglerna hushållstjänster, efterfrågebaserade och tillfälliga tjänster, samt vouchertjänster. Även praktikanter och lärlingar omfattas av reglerna. Egenföretagare omfattas dock inte av reglerna.
Reglerna kommer inte att träda i kraft i Sverige med omedelbar verkan. Först ska de godkännas formellt av EU-ländernas ministrar, och därefter har medlemsländerna tre år på sig att anpassa den nationella lagstiftningen så att den följer direktivet.
Avsikten med direktivet
I en intervju på Europaparlamentets webbplats säger den spanske EU-parlamentarikern Enrique Calvet Chambon de nya reglerna har tillkommit för att undvika exploatering och brister i den europeiska sociala säkerhetsmodellen, vilket är extra angeläget när det rör nya och icke-standardiserade arbetsformer. Målet har varit att uppnå en balans mellan flexibilitet på arbetsmarknaden och skydd av arbetstagaren.
Det nya direktivet lägger grunden till ett universellt minimum av sociala rättigheter i Europa, säger Calvet Chambon. Därmed kan man anse att det första steget är taget mot ett ramverk för den europeiska arbetsmarknaden, något som inte finns idag men som skulle vara nödvändigt, enligt EU-parlamentarikern.
Europeiska arbetsmyndigheten
Sedan tidigare i år finns ett beslut på att en europeisk arbetsmyndighet ska inrättas. Denna myndighet har framför allt följande uppgifter:
- Underlätta för arbetstagare, arbetsgivare och nationella förvaltningar att få tillgång till information om rättigheter och skyldigheter vid gränsöverskridande rörlighet.
- Stödja medlemsländernas samarbete för att säkerställa att EU-lagstiftningen efterlevs i gränsöverskridande situationer.
- Stödja medlemsländernas samarbete för att bekämpa odeklarerat arbete.
- Stödja medlemsländernas myndigheter vid lösning av gränsöverskridande tvister.
Mer om myndigheten finns att läsa på Europeiska rådets webbplats.
