Nyligen presenterade fackförbundet Civilekonomerna resultatet av sin senaste löneenkät, där 11 000 yrkesverksamma medlemmar (ungefär en fjärdedel av det totala medlemsantalet) har svarat på frågorna. De svarande arbetar i tio olika branscher.
Några viktiga punkter i rapportens resultat är följande:
- Medellönen för ekonomer har ökat med ungefär en tusenlapp sedan förra årets enkät, ch ligger nu på 53 977 kronor.
- Lönerna varierar över landet. För en ekonom som arbetar på revisionsbyrå i Stockholms län är medellönen 47 129 kronor. I norra Sverige är medellönen 34 119 kronor. Denna löneskillnad kan till viss del förklaras med att många företag har sina huvudkontor i huvudstaden.
- Revisionsföretag har generellt höga löner, men ingångslönerna är inte speciellt höga. Medellönen bland ekonomer som examinerades 2018 och arbetar på revisionsföretag är 26 123 kronor. Det är lägst av de tio branscher som omfattades av enkäten.
- De ekonomer som tjänar mest är – kanske inte så förvånande – verkställande direktörer och kommunchefer. De har en medellön på 105 379 kronor i månaden.
- Vilket lärosäte en ekonom har studerat vid har ingen större betydelse för lönen, eftersom alla ekonomutbildningar håller hög kvalitet. Att ha en examen från Handelshögskolan kan dock, i vissa fall, ge fördelar.
- Landsting och kommuner har börjat konkurrera om ekonomerna genom att erbjuda högre löner än tidigare. Till viss del beror detta på att små kommuner, som inte behöver anställa särskilt många ekonomer, kan kosta på sig att erbjuda dem högre löner.
Vilka yrkesgrupper tjänar mest och minst?
De ekonomer som har den högsta lönen, efter vd eller kommunchef, arbetar som
- CFO: 92 780 kronor
- Affärsområdeschef: 90 397 kronor
- Försäljningschef: 81 393 kronor
Lägst lön bland Civilekonomernas medlemmar har
- Ekonomiassistent: 28 900 kronor
- Revisorsassistent: 30 696 kronor
- Skattehandläggare: 34 055 kronor
Vilken sektor har den högsta lönen?
På samma sätt som lönen varierar mellan olika delar av landet, och mellan olika befattningar, variera den också mellan olika sektorer. Ekonomer återfinns som bekant i alla sektorer i samhället: i statlig tjänst tjänar de i snitt 46 565 kronor i månaden, i kommun och landsting 47 019 kronor i månaden, och i den privata sektorn är medellönen 56 692 kronor i månaden. Man ska dock komma ihåg att många chefer inom privat sektor är medlemmar i Civilekonomerna, och detta drar upp medellönen.
Det är också värt att notera, som redan nämnts, att revisionsföretag placerar sig långt ned i lönestatistiken, åtminstone för nyexaminerade. Å andra sidan ser många ett arbete på ett revisionsföretag, åtminstone om det tillhör de s.k. Big 4, som en värdefull erfarenhet som gör det möjligt att få ett annat, mer välbetalt jobb senare. Civilekonomernas rekommenderade ingångslön, för en nyexaminerad ekonom på sitt första kvalificerade jobb, är 30 000 kronor. För den som anställs som revisionsassistent på ett företag i en liten kommun (utanför storstadsområdena) kan ingångslönen vara så låg som 22 000 kronor. För en person med ungefär samma utbildning, som anställs som managementkonsult i en större stad, kan lönen vara 10 000 kronor mer. För att bli anställd som managementkonsult direkt efter studierna krävs oftast att man har kontakter på arbetsplatsen, exempelvis efter att ha gjort sitt examensarbete där.
Medianlönen, som är mindre känslig för extremvärden, är högre för nyexaminerade ekonomer inom kommun och landsting än i privat sektor. Om revisorsassistenterna tas bort ur uträkningen hamnar dock sektorerna på samma nivå.
Hur är det ställt med jämställdheten?
Det är fortfarande stor skillnad i lön mellan manliga och kvinnliga ekonomer: kvinnorna i Civilekonomernas enkät hade en medellön på 49 515 kronor, medan männens snittlön är 60 251 kronor. Kvinnornas snittlön är med andra ord 82,2 procent av männens. Det är en liten förbättring jämfört med föregående år, då siffran var 81,9 procent.
Vilka andra faktorer är viktiga?
Ingångslönen är viktig, eftersom den ligger till grund för framtida löneökningar. Det finns dock även andra saker som kan var viktiga för många nyexaminerade, som under studietiden har vant sig vid att leva på en liten inkomst.
Många ekonomer vill få in en fot i en viss bransch, som revision eller bank och finans. Då kan det vara värt för dem att acceptera en lägre ingångslön, förutsatt att den är på rätt arbetsplats. För andra kan det vara viktigt att arbetsplatsen har kollektivavtal, och de väljer hellre det än en arbetsplats som erbjuder högre lön, men saknar kollektivavtal.
