Gigekonomi

Det talas mycket om gigekonomin i dessa dagar. Kortfattat innebär det att man, istället för att ha en arbetsgivare, arbetar som frilans för ett stort antal uppdragsgivare, och utför kortare uppdrag, så kallade gig. Det gäller dock att hålla koll på sina pensionspengar. När man inte längre har en arbetsgivare som gör inbetalningar till tjänstepensionen måste man lösa detta på egen hand.

Gigekonomi, eller uppdragsekonomi, ökar, framför allt i utlandet. Enligt vissa studier arbetar mellan 20 och 30 procent av den arbetsföra befolkningen i Europa och USA idag i gigekonomin, och även i Sverige ökar denna typ av anställningar. Alla som arbetar i gigekonomin gör det inte frivilligt, men det blir vanligare och vanligare att den som tidigare har haft en anställning går över till att arbeta på detta sätt. En anledning kan vara att de vill fokusera på de arbetsuppgifter som de tycker är mest givande.

Samtidigt har den allmänna, statliga pensionens, del av pensionskakan för den enskilde minskat. En person född 1930 får nästan 60 % av sin slutlön i allmän pension. För en person född 1990 beräknas samma andel bli ungefär 45 %. Tjänstepensionen blir därför allt viktigare. Men för att få tjänstepension krävs det en viss typ av anställning, som förvisso är vanlig än så länge.

Om du inte har tjänstepension

SpargrisOm du byter från att vara anställd till att arbeta på “gig” måste du ta höjd för det faktum att dina uppdragsgivare inte är arbetsgivare. De kommer inte att göra inbetalningar till din tjänstepension. I längden är det stora pengar man går miste om.

Dagens Nyheter nämner i en artikel en undersökning gjord av Skandia och Pensionsmyndigheten, där man tittat på hur mycket en person som är 41 år gammal, och fram tills nu varit anställd men går över till gigekonomi, förlorar på det faktum att hen inte längre får någon tjänstepension. Undersökningen omfattar sex yrkesgrupper. Mest förlorar en jurist som går över till gigjobb. Om juristen tidigare hade en lön på 65 000 kronor i månaden skulle den samlade pensionen bli 3,7 miljoner kronor mindre än för en jurist som fortsatt arbeta som anställd. För att undvika denna situation måste juristen spara 10 800 kronor i månaden fram till pensioneringen.

Även andra yrkesgrupper, som tjänar mindre än juristen i exemplet, kommer att uppleva stora förluster om de inte sparar privat för att täcka upp för den uteblivna tjänstepensionen. Hur mycket måste de lägga undan, om de går i pension vid 65?

  • En snickare som tjänar 32 300 kr i månaden – 1510 kr.
  • En arkitekt med 39 400 kr i månadslön – 2130 kr.
  • Pr-konsult med 40 100 kr i månaden – 2380 kr.
  • En formgivare med 44 400 kr i månadslön – 3840 kr.
  • IT-konsult med 49 500 kr i månaden – 5550 kr.

Lämplig företagsform för gigekonomin

Om du är egenföretagare och har ett aktiebolag kan du teckna ett hängavtal, som ger dig samma förmåner som en tjänstepension enligt kollektivavtal. Det fungerar på samma sätt som när du tecknar ett kollektivavtal fast du inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. De flesta som arbetar i gigekonomin har dock inte aktiebolag, utan enskild firma är absolut vanligast.

Hur stor är tjänstepensionen?

Om du har tjänstepension via din arbetsgivare, och tjänar mindre än 39 063 kronor, sätter arbetsgivaren in 4,5 procent av din lön till pensionen varje månad. Om du har en högre inkomst än så kommer avsättningen att motsvara 30 % av det belopp som överstiger 39 063 kronor.

Att ha en enskild firma eller ett handelsbolag har dock vissa andra fördelar när det kommer till pensionen. I dessa bolagsformer får du göra avdrag för premien till pensionsförsäkringen, om det rör sig om en privat pensionsförsäkring. Detsamma gäller om du skaffar ett individuellt pensionssparande. Du kan göra avdrag för ditt privata pensionssparande upp till 35 % av din lön. Räkna med att du måste spara mellan 4,5 och 6 % av din månadsinkomst för att komma upp i samma nivå som den som har tjänstepension.

Om du har enskild firma, med ett överskott på mindre än 39 000 kr per månad, kan kapitalförsäkring också vara ett alternativ. Om du har inkomster på denna nivå rekommenderas dock inte att du gör avdrag i deklarationen, eftersom även din sjukpenninggrundande inkomst sänks. Din sjukpenninggrundande inkomst ligger i sin tur till grund för din allmänna pension, sjukpenning och föräldrapenning.

Viktigast är dock att du tecknar en sjukförsäkring. Du kan ju bli sjuk redan imorgon, medan pensionen är en fråga som ligger längre fram i tiden.

Spara, spara, spara

Vare sig du har tjänstepension eller inte är det också viktigt att spara, och ju tidigare du börjar med det, desto bättre. Det finns perioder i livet där det kan kännas svårt att få pengarna att räcka till, och det kan då vara svårt att få några pengar över, som kan sättas in på sparkontot. Det gäller när man är ny på arbetsmarknaden, och när man får barn. Men försök spara ändå. Även om du bara kan sätta in några hundralappar i månaden den första tiden är det viktigt att du gör det ändå. De kommer att växa, tack vare ränta på ränta-effekten, och även om räntorna är låga nu kommer inte detta tillstånd att vara för evigt.

Försök att lägga upp en plan, så att du ökar ditt sparande när din lön ökar. Sätt gärna upp ett sparande via autogiro, så att pengarna hamnar på ditt sparkonto direkt när de kommit in på lönekontot. Dela också gärna upp ditt sparande i olika tidshorisonter, så att du har ett sparande på ett års sikt och ett annat på fem till tio års sikt. Om du köper en bostad bör du också amortera, eftersom det är ett långsiktigt sparande.

Vad är sjukpenninggrundande inkomst?

Sjukpenninggrundande inkomst, förkortat SGI, räknas fram av Försäkringskassan och avgör hur stor ersättning du kan få från socialförsäkringarna, vid exempelvis sjukdom eller föräldraledighet. För den som har eget företag beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten på tidigare och framtida inkomster. För att ha rätt till SGI måste man tjäna minst 10 900 kronor per år på sitt företag.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *

Post comment